Alex Ferguson

England är ett av de mest fotbollstokiga länderna, de lever, andas och spelar fotboll. Vad vore fotbollen utan sina karaktäristiska tränare? Inte mycket. En av de som står ut mest är solklart Sir Alexander Chapman Ferguson, född och uppvuxen i Skottland där han både spelade fotboll och startade sin tränarkarriär. Efter ett år med skotska landslaget tog Manchester United kontakt och erbjöd honom det prestigefyllda lagets huvudroll som manager.

Han skrev på inför säsong 1987 och började bygga sitt lag. Högsta ligan i England hette på den tiden Football League First division och var en liga lite på dekis om man jämförde med de internationella ligorna i Europa. Alex Fergusons första säsong som huvudtränare slutade med en finalplats, men där förlust mot rivalerna Liverpool. Det var Liverpool och Arsenal som dominerade ligan vid detta tillfälle, vändningen kom 1992.

Den första titeln i första Premier League

Premier League bildades av ett konsortium av rika herrar som var villiga att satsa på en riktigt bra professionell liga för att plocka upp den engelska fotbollen till den absoluta toppen igen. Säsongen 1992/1993 startade den numer prestigefyllda ligan och Alex Ferguson med sitt Manchester United blev de första att stiga upp överst på prispallen för att sedan dominera ligan under ett tiotal år.

Vi kan räkna in 13 vinster från startåret till idag och med två omgångar av tre efterföljande år med vinster. Ett fantastiskt resultat som kommer att stå sig länge i modern fotbollshistoria. Ferguson avslutade sin tränarkarriär 2013 och hade då 13 ligatitlar och två vinster i den klassiska Champions League, utöver mycket, mycket annat i prisskåpet. Han har ett häftigt humör och en karakteristisk stil. Han har även blivit adlad.

En trippel och en drottning

1999 blev året då Alex Ferguson och hans Manchester United tog hem en trippel, det vill säga en ligatitel, vinst i den inhemska FA-cupen och en storartad vinst i Champion League. Den 12 juni 1999 blev han adlad av drottning Elisabeth II för goda insatser och fina prestationer. Alex Ferguson kan numera titulera sig som Sir Alex. 2011 firade han 25-årsjubileum i klubben som han alltid har varit trogen.

På Old Trafford, Manchester Uniteds hemmaarena, har han en del av läktaren uppkallad efter sig och utanför arenan restes det under hans sista år som tränare en staty till hans ära. Engelsmännen är bra på att hedra sina hjältar och vi tycker om att de verkligen gör det med pompa och ståt innan personen i fråga försvinner från jordelivet. En stolthet som vi kunde visat mer av i Sverige.

Humöret, detta humör

Ferguson skräder inte orden vare sig under eller efter match och många är de journalister som har blivit bannlysta av hans ilska. Redan i Skottland blev han känd för ett och annat utbrott, som det när han trots vinst för sitt lag från Aberdeen, skäller ut sina spelare efter noter inför den väntande journalistkåren. Vi kan undra vad han sade till spelarna i omklädningsrummet efter den matchen.

Han klagar på motståndare, journalister och domare, högt och tydligt. Domaren (Martin Atkinson) i en match 2011 mellan Manchester United och Chelsea, med uddamålsförlust för United, blir utskälld av Ferguson. Kortfattat sa Alex att redan när han såg vem som skulle döma så anade han att det skulle bli bedrövligt. Vi ville ha en stark och rättvis domare men fick inte det, jag fruktade det värsta redan innan, var hans ord.

Englands förbundskapten

Ferguson har många titlar, vinster och pokaler men något som aldrig kommer att hamna på hans meritlista är som tränare och förbundskapten för det engelska landslaget. Varför det kan vi undra? Själv säger han att han har fått frågan men tackat nej minst två gånger. Han uttrycker det som en förgiftad position och mer eller mindre livsfarligt för en skotte att ta den rollen.

Avslutad karriär och böcker

Efter sin avslutade karriär som hyllad tränare tog det inte lång stund innan de mer eller mindre självbiografiska böckerna landade på hyllorna i bokhandeln och på bibliotek världen över. Texterna är skrivna både ur hans livsperspektiv men även som en filosofisk och mer teknisk ledarinspiration. Vem vill inte ta inspiration av en av världens bästa ledare och tränare som höll sig kvar i den absoluta toppen under 25 år?